Dagens mail:

Två mail från två olika killar:

"jag tycker ju du är het.... haha. så om du inte tänder på dig själv massor..... så är vi nog inte ute efter samma killar:P"

"Hej ! Jag är en kåt kille på 40 som vill prova skönt killsex. Är du inresserad ?"

Hahaha. Vad ska jag säga. Vissa killar vet hur de ska charma en kille och vissa är ute och cykar i fel område.

Gick upp kl 6.00 för att skriva folkhälsorapports grejen. Och åkte därefter hem till Carro för att fortsätta skrivandet och kom hem 17.00. Just nu är jag sjukt trött på det hela. Jag vill bara lämna in den och sen aldrig se den igen. Men på måndag ska halva klassen redovisa sina folkhälsorapporter, och det känns ju riktigt intressant. Eller inte. Just nu är jag anti allt som har med folkhälsorapporten att göra.

Problemet är att läraren har varit väldigt snål med information och hur och vilken struktur vi ska använda av oss när vi skriver våran folkhälsorapporter. Och hon är en riktig översittare, som får en att känna som en idiot om man frågar henne något. Dessutom kan man inte heller fråga de andra i klassen för alla är lika förvirrade och alla gör som de tror att uppgiften går ut på. Så det finns ingen alls struktur och bara en massa förvirring. Vilket jag har väldigt svårt för. Det ska finnas en tydlig struktur. Eller åtminstone en pedaggisk lärare som kan lära ut utan att håna sina elever med sitt oanständiga skratt. Jag kanske begär för mycket av läraren.

Men det ordnar sig säkert. Nu ska jag inte tänka på det utan nu är det helg och jag ska vila. I alla ända tills söndag så jag ska träffa Carro igen för att skriva klart rapporten innan måndag. Och att jobba på en söndag gör emot mina principer. Men men, idag kommer lönen. PENGAR? Ja, tack.

Happily ever after.

Jag är inte så bra på att uppdatera min blogg ser jag. Men så är det ibland, jag får jobba på det helt enkelt.

Igår när jag lämnade Carros lägenhet och var på väg hem träffade jag på en person, som jag nästan hade glömt bort helt och hållet. När man bor i en liten stad som Lund, så finns det många minor utsprida runt om i stan som man vill helst undvika. Känslomässiga och mentala minor. Så man måste vara väldigt försiktig så man inte springer på en mina. För när som helst kan man springa på en, som man tror har lämnat bakom sig för länge sen.

Jag har träffat på honom några gånger tidigare, men det känns lika obehagligt varje gång. Ju äldre man blir och ju mer fler erfarenhet man samlar på sig, ju fler minor har man att se upp för. Jag vill egentligen inte gå in på vad som hände mellan mig och den här killen, men jag kan säga är att den här historien inte hade ett lyckligt slut.

Bland alkolisterna kommer sanningen fram.

Träffade Carro imorse för att fortsätta med vår folkhälsoarbete, vilket vi både tycker är ganska tråkigt att skriva om. Jag tänker inte gå in mer om det och tråka ut er. Det enda ni behöver veta är att det är en rapport som är skit tråkig. Och som man bara kan få g på, och vill man få vg måste man skriva en rapport till, som är lika tråkig, men mycket jobbigare. Men det ska jag inte göra.

Efter att ha skrivit lite och att jag inte längre orkade sitta och skriva, fortsatta vår lilla dejt på en parkbänk bland alkolisterna. Men innan vi satta oss bland alkolisterna var Carro inne på ICA och köpte sig en bagel och soltorkade tomater med foster i. Okej, det kanske inte var ett foster i soltorkade tomaterna men det såg ut som ett. Så Carro fick byta till en annan. Det såg riktigt äckligt ut.

Träffade på en gammal klasskamrat, som nu förritiden tydligen jobbar i kassan på ICA. Hon var från någon håla utanför Lund. Jag hade inte förväntat mig något annat. Nä, nu är jag elak igen. Jag tyckte faktiskt om henne när vi gick i samma klass. Hon var väldigt trevlig.

Efteråt satt vi där bland alkolisterna och pratade bland annat om sex och killar. Och det kom fram att Carro gillar fyllesex och att jag ligger med killar för att bryta isen emellan. Bara för att jag inte är så bra på att kallprata. Det känns som att jag och Carro verkligen har funnit varandra. En som gillar fyllesex och en annan som använder sex som isbrytare. Kan det bli bättre?

Såg måndags programmet Existens, som handlade om att vara muslim och homosexuell. Jag insåg att den debatten har saknats i dagens samhälle. Hur är det att vara muslim och homosexuell? Och jag förstod varför den debatten har saknats. Det vara svårt att hitta homosexuella muslimer att ställa upp i tv och prata om det, trots att det finns många som är muslimer och homosexuella. Själv är jag inte muslim men jag kommer ifrån ett muslimskt land, där religionen är en stor del av kulturen. Så jag har en viss förståelse varför det är så svårt att komma ut som homosexuell, om man är muslim.

Hbt-debatten existerar inte i de muslimska länderna. I många muslimska länder så är det till och med kriminellt att vara homosexuell, som kan leda till dödsstraff. Därför är kunskapen kring homosexuella och homosexualitet inte en existerar, eller så bygger den kunskapen på fördomar kring homosexuella. Där jag kommer ifrån så finns det inga öppna homosexuella, som kan vara en förebild för många och som kan öka toleransen mot minoriteters sexuallitet. Där bara heterosexualiteten får finnas och allt annat motarbetas och stigmatiseras. Jag kan själv känna hur mycket det skulle ha betytt för mig att ha en homosexuell förebild när jag växte upp och kände att jag kanske inte var som de andra killarna. Det skulle göra mycket enklare för mig att förstå och acceptera min homosexualitet. Jag visste redan från början att jag var homosexuell men jag saknade ord för det, och de homosexuella som fanns som förebild kände jag inte igen mig i. Det var oftast fjolliga män som såg ut som kvinnor och hade en låg status. Så är det fortfarande där jag kommer ifrån. Där allmänheten på något sätt tycker synd om den homosexuella personen, som om han har någon sorts obotlig sjukdom. Eller som ett könlöst ting, som saknar lust och sexualitet. Och är helt ofarlig för allmänheten.

Som det också kom ut i programmet så lever många homosexuella muslimer inte ut sin sexualitet utan får gömma den för att råka illa ut. Och detta sker här hemma i Sverige. Trots att vi har många lagar som är till för att skydda och se till att alla människor har rätt till att bestämma över sitt liv.

Så jag tycker att det var på tiden att den debatten har fått komma fram i rampljuset. Men det har också fått mig inse mina bristande kunskaper när det gäller islam. När det gäller kristendomen och homosexualitet kan jag hur mycket som helst. Jag kan ta den debatten när som helst och var som helst. Men inte när det gäller islam, för jag kan inte så mycket om det. Jag får ta och lära mig lite mer om islam, så jag kan ta upp den debatten också. För den debatten behövs verkligen.

Jag börjar bli ganska bra på det här med photoshop. Eller vad tycker ni?

Vi bor faktiskt i Sverige.

"Vi bor faktiskt i Sverige", utbrast en kvinna på bussen idag. Men vad menas med det egentligen? Det var en äldre dam på bussen som klagade på att det var allt för varmt i bussen och frågade busschauffören om det måste vara så. Av en väldig konstig anledning blev busschauffören skit sur och skällde ut kvinnan. Återigen måste jag undra vilken utbildning busschaufförer får innan de släpps ut i allmänhetens förfogande. Man förutsätter att de ska kunna hantera såna här sitautioner på ett bättre sätt och kunna bemöta människor på ett trevligt sätt. Jag blir alltid lika förvånad varje gång sånt här händer i bussen.

"Vi bor faktiskt i Sverige", säger kvinnan fler gånger till den utländska busschauffören. Vad menar man när man säger något sånt till en annan människa? Jag har inte riktigt förfått vad det menas med det. För jag tror att busschauffören är fullt medveten om att han bor i Sverige och inte någon annanstans. Menade hon att i andra länder så har man det varmt i bussen och busschauffören är otrevliga mot passagerarna, men inte här i Sverige? Eller vad menade hon?

"Vi bor faktiskt i Sverige". Det är ett fakum, som jag tror att många är medvetna om. Men jag tror inte att man säger så för att belysa den andra om det faktumet, utan jag tror man vill på något sätt betona att vi i Sverige är lite mer överlägsna än de andra länderna. Att man som invandare ska vara tacksam för att man får bo här i Sverige. Och om man inte kan följa de lagar och regler vi har här i Sverige, kan man skickas tillbaka till hemlandet. För vi alla vet att alla invandrare kommer ifrån ett land i krig eller någon sorts kris. Och där det inte finns demokrati. Det är viktigt att komma ihåg. I Sverige har vi minsann demokrati. Vilket innebär att vi får rösta var fjärde år. Räcker det för att man ska kalla ett land demokratiskt? Men vi har ju också yttrande- och tryckfrihet. Det får vi inte glömma bort. Räcker det? Nä gott folk det räcker inte. Men jag har fått intrycker många gånger att det räcker och vi ska vara tacksamma att vi har det så här i Sverige och inte bor i något annat land där demokatin är bara en utopi. Som att Sverige är det enda land där demokratin finns.

"Vi bor faktiskt i Sverige" och vi har demokrati. Läs på lite bättre gott folk, för vi bor faktiskt i Sverige,

Blondin-jävla-fucking-bella.

Tydligen kan man dö av att blogga för mycket. Det skriver SvD idag. I USA har två personer dött på grund av intensivt bloggande. Det kanske blir framtidens nya folksjukdom. Själv känner jag inte mig så värst stressad till att blogga. Utan, som ni kanske märker, så bloggar jag när jag själv känner för. Och det tycker jag att man ska göra. Man ska ju blogga om man själv vill det och inte för några andras skull. Tycker att det väldigt konstigt vad människor driver sig till att göra. Att man stressar ihjäl sig - bokstavligen -. Att man kan priotera sin hälsa på det sättet är väldigt svårt för mig att förstå.

I samma tidning hade de också intervjuat "Blondin-jävla-fucking-bella". Där hon berättar att hon kan lägga åtta timmar per dag till att blogga. Och om man besöker hennes sida kan undra om det verkligen stämmer. Antingen så skriver hon jävligt långsamt eller så är hon väldigt trög och behöver 8 timmar på sig att skriva tre inlägg, som består av typ 5 meningar var.

Fattar inte riktigt vad som är så intressant med hennes blogg. Tycker inte att den sticker ut från andra bloggar. Vad är det som gör att media är så fascinerad av hennes blogg. Det står alltid något om blondinbella i tidningarna varje dag. Jag är ganska trött på henne nu. Undra hur länge hennes fame kommer att hålla i sig.

Heterosexulla killar.

Nyligen kom jag på att jag verkligen inte har några heterosexuella killkompisar. Alla de få killkompisar jag har är bögar. Så jag har funderat lite på varför jag inte har det. För innan jag kom ut hade jag ett par killkompisar, som jag umgicks med, men efter det så gled vi isär och just nu så har jag ingen alls kontakt med de. Men andra sidan så beror det kanske inte på att de var heterosexuella, utan de var kanske allt för infantila och det funkade inte så där jättebra mellan oss.

Problemet är att jag blir ganska osäker på hur jag ska bete mig gentemot heterosexuella män. För jag kan ju inte bete mig som jag beter mig gentemot heterosexulla tjejer. Jag är den typen som gillar ha kroppskontakt med människor som jag är med och det funkar inte med heterosexulla killar. De hetero killarna jag har träffat på är inte riktigt vana vid den kroppskontaken som jag är van vid. Det verkar som att det finns någon sorts oskriven lag om att man inte kan beröra en annan kille allt för länge, utan att det känns obekvämt. Eller så är det mina fördomar om heterosexualla män.

Dessutom, som bög, så är jag rädd för att killarna ska tro att jag stöter på de och det vill jag inte heller att de ska tro. Faktumet att jag är bög, tror jag, är det som ligger i grunden för "problemet". För om jag var heterosexuella kille så tror jag inte att det skulle uppfattas stötande om jag berörde en annan kille mer än tre sekunder. Eller så är det en inbildning och heterosexulla killar gillar inte bli berörda av en annan kille. Jag vet inte. Känner inte att jag kan heterosexuella killars språk riktigt. Men ni som kan deras språk och deras oskriva lagar kan väl skriva ett par råd om hur man ska göra hantera de. Det hade varit super.

Helgen är nu över och en ny vecka är snart här. En ny delkurs börjar idag. Efter den delkursen så är det bara en delkurs kvar. Sen är det slut för terminen. Känns skönt att veta att slutet är nu nära.

Fredags opponerade vi våran paper. Det gick kanske inte så jättebra för mig då, men det var för att läraren inte var helt tydlig med det han vill få fram. Dessutom så var jag först ut i min grupp, så de andra i gruppen fick veta lite tips på hur de skulle göra. Men nu vet man ju hur en opponering går till och man har fått lite tips på hur man ska göra och vad man ska tänka.

Och idag kom resultaten på våran paper, som vi egentligen skulle få imorgon, och jag blev en aning överraskad när jag upptäckte att jag hade fått VG. Det trodde jag aldrig att jag skulle få när jag skrev det. Jag trodde att jag skulle högst bli godkänd på det. Knappt ens det. Men tydligen så ser läraren något i mina tentamen och ger mig högre betyg än vad jag tycker att jag borde få. Den delkursen som nu började idag kommer vi arbeta i par och vi får se om vi får VG den här gången också, trots att läraren verkar ogilla min arbetspartner väldigt mycket. Och jag vet egentligen inte om läraren överhuvudtaget ens gillar vår klass. Men säkert bra. Carro och jag är ganska bra på att samarbeta.

Nu är examinationsuppgiften inlämnad. Jävligt skönt att man är klar nu med den, så man kan lämna den bakom sig och börja på ännu en examinationsuppgift. Ibland verkar det som att det aldrig komma att ta slut. Just nu så vill jag ha sommar och ledighet. Det hade varit skönt. Men jag får ta ett steg i taget. Det är inte många veckor kvar nu.