Babyboom

Det känns som att alla skaffar barn nu förritiden, har några i min omgivning som har blivit med barn. Och det har fått mig att funderna över min egen framtid. Hade jag varit heterosexuell så skulle det inte vara några problem alls, det skulle ordna sig av sig själv. Men nu är jag ju inte heterosexuell, oavsett vad min trafiklärare tror.
Jag kommer aldrig att få barn bara så där, utan att planera och gå igenom massa saker med andra människor förutom min partner. Det är i såna situationer jag önskar att jag var heterosexuell. Därför tror jag att många heterosexuella människor tar barn för givet. Nu har jag några homosexulla människor i min omgivning som har barn, men de har skaffat det på det heterosexulla sättet. Själv känner jag inte så sugen på att göra det. Vill inte dela mitt barn med andra människor förutom med min parner. Vill ju ha barnet för oss själva, vill verkligen inte att barnet åker runt mellan alla dessa föräldrar, en vecka hos ena och nästa vecka hos den andra. Det låter bara jobbigt att hålla på så. Det verkar inte vara en alternativ för mig.
Men men... får se vad framtiden har för att erbjuda. Jag kanske upptäcker att jag inte alls vill ha några barn, utan skaffar några hundar och behandlar de som om de var ens barn. Gud sånt e bara tragiskt.

(Sarah Jessica Parker har den sötaste barnet bland kändisarna, sånt barn vill jag också ha)